mammamalinneas.blogg.se

Jag vet att det finns någon konstig inställning att man inte pratar om vissa saker bland oss människor, framförallt här i Sverige. Men nu tänker jag "prata" om pengar! Jag har aldrig haft dom där spärrarna att inte prata om en del saker. Jag pratar och det tror jag är bra! Skulle jag hålla saker i mig skulle jag sprängas, bokstavligt talat sprängas!

Pengar är i alla fall inget vi bör vara tysta om! Tala om olikheterna, jämför löner och bidrag, bli förbannad och gör uppror. Enda sättet att göra skillnad. För nu har jag ledsnat!! Totalledsnat!

Hur kan det sitta människor på toppen i Sverige, landsting och kommuner och besluta om att ge människor pluttelöneökningar. De sitter där med gott samvete och bestämmer att någon ska få 20 000 kr i månaden istället för 19 000 kr och klappar sig själva för bröstet sen för de har varit så generösa. Sen går de hem och öppnar sitt lönekuvert där de får 50' - 60' - 70' - 80' osv osv antal tusen i månaden brutto!

Hur i helsicke går det ihop!!!! Varför skäms man inte!! Man är inte värd mer lön i månaden bara för att man bestämmer vad någon annan ska ha i lön. En städerska tex sliter nog mångt mycket mer mer färre raster och förslitningsskador än vad en kontorsråtta gör. Ja fy farao så irriterat  ortättvist det är.

Jag lever själv på ca 9000 kr i månaden plust ett par tusen i barnbidrag. Det har jag gjort i flera år och det börjar bli tröttsamt! Svårt att unna sig det där man verkligen behöver. En liten weekendresa på tu man hand behöver inte kosta massor. Men vi har inte pengar till det, så enkelt är det. Många fler än jag har det så här så klart men det tröstar ju föga.

Jag sitter här med massor av kunskaper och vilja att göra något. Jag trivs väldigt bra med hushållsgöromålen också men det är för dåligt betalt tyvärr. Och jag kan såå mycket mer!!! Hör ni det, jag kan saker och jag har gått bra utbildningar och jag vill göra något av detta!! Jag hoppas många politiker och chefer läser detta och börjar fundera lite! Tänk så mycket kunskap det går till spillo bland människor som jag. Som uppvaktar och uppvaktar arbetsgivare och personerna i sitt nätverk för att få ett jobb av något slag men som aldrig får napp för att det är så statiskt tänkande där ute i samhället.

Nu är jag som tur är väldigt uppfinningsrik och påhittig själv, men jag har ledsnat på att det inte händer något! Jag behöver och vill tjäna lite pengar nu så jag kan göra något kul med mina barn och min familj!

 

Ljus och kärlek <3

Nu har jag gått en del av kursen Be an attractive magnet på nätet.

Det är oerhört inspirerande och jag måste sätta mig och återigen pränta in kursstyckena i mig så att bra saker börjar komma till mig. Måste bestämma mig för VAD jag ska attrahera bara för det är mitt problem, att jag velar i mitt huvud med exempelvis vilken sorts jobb jag vill ha. Det är hyfsat likadana jobb men ändå olika. Jag kan tänka mig lite olika saker. Fast en sorts jobb börjar ta form i hjärnan mer och mer. Det är ju skönt.

 

Däremot känns det sådär att man verkar bo i en kommun där alla arbetsgivare idkar anställning av såna man redan känner. Och jag känner massvis med folk, bra folk, fast har tydligen inte lyckats övertyga alla dom om att jag är arbetsför och kan mycket och vill ha ett bra deltidsjobb. Jag är väldigt lättlärd anser jag själv och jag bangar inte för att lära mig nytt. Men då måste man våga ge mig chansen att försöka lära mig! Det är inte farligt, det lovar jag! Jag växer ALLTID med uppgiften och det gör vi väl alla. Men att behöva poängtera det.......suck!

 

Om jag ska utbilda mig något mer så lockar just nu hälsocoachutbildning. Men då känns det nästan som jag behöver bli lovad ett jobb efter utbildningen innan jag vågar söka den. Jag ÄR redan hälsocoach för människor i min närhet. En del uppskattar mitt coachande och en del inte :-)

Det är i alla fall något jag brinner för och måste bara komma på vad för arbetsmöjligheter jag har efter utbildningen och knyta bra kontakt med potentiell arbetsgivare innan.

 

Ni ser, det här med att attrahera EN sak är svårt för mig. Bara i det här inlägget har jag varit inne på utbildning, eller "vilket jobb som helst på deltid som någon i mitt nätverk kan tipsa om" eller det där drömjobbet som börjar ta form i hjärnan eller.....Ja, jag vill ha frid och harmoni och en säker inkomst plus massera vid sidan om. That is my dream!

 

Ljus och kärlek <3

Tvära kast idag. Men måste bara skriva en rad om att min farfar idag skulle fyllt 91 år!

För ett år sen var jag hos honom på sjukhemmet och gav honom en vas med påskliljor. Han var glad och pigg för att vara han. Vädret var underbart och soligt och definitivt varmare än idag.

I rummet intill låg farmor och kämpade mot sin sjukdom. En kamp hon förlorade en knapp vecka senare.

Farfar var med oss till den 4 maj då även han somnade in.

Nu är den årstiden här igen när man tänker lite extra mycket på dom. Det var en tung vår förra året men jag förstår verkligen inte att det gått så otroligt fort!

 

Ljus och kärlek! <3

kallas voice recovery på engelska är nog en ganska viktig massage egentligen.

Den används mest av människor som använder rösten proffessionellt men jag kan själv känna behov av att massera min tunga ibland.

Jag fick idén en gång för längesen när jag såg Robyn i ett tv-program prata om att hon brukade massera sin tunga. Sen har jag inte hört så mycket om det men ibland gör jag det så gott jag kan på mig själv.

Det kan hjälpa även mot migrän, tinnitus och yrsel så det är inte helt fel.

Visst låter det konstigt och jag slår vad om att många av er som läser detta aldrig ens tänkt tanken att man kan massera sin tunga. Men den är ju en ganska viktig muskel som jobbar hårt så varför inte.

På nätet kan jag läsa att en tungmassage tar en halvtimme och då masserar massören även utanpå kroppen.

Dels i nacken och dels käkarna. Men i munnen har massören plasthandskar och en duk av något slag för att få bra grepp om tungan. Den är lite hal annars.  Jag brukar ta en frottéhandduk och klämma lite här och där på tungan. Prova själv för att känna om du har ont :-)

 

Ljus och kärlek! <3

Men åh så skönt det var!

Jag har varit på vanlig hederlig massage och kände ett stort behov av rygg och nacke så vi började med det.

Sen har jag så oerhört svårt för att ta djupa andetag ibland, speciellt när jag blir stressad eller varit stressad länge och slappnar av lite. Har förstått att min bröstkorg är mycket spänd och även diafragman.

Jo då, på slutet masserade hon bröstkorgen och hujedamej vad spänningar där var.

Jag känner mig helt annorlunda nu faktiskt och känner starkt att jag bara måste få samma behandling snart igen. Så jag ska inte låta det gå för lång tid till nästa gång.

Kolla in www.ljusstjarna.se så ser ni vem som masserade mig. Hon är väldigt duktig!

 

Nu ska jag snart hämta barnen!

 

 

Ljus och kärlek! <3

Det känns så dystert!

Jag vet, man ska inte vara negativ. Jag brukar inte vara det. Men jag är inte mer än människa och då kommer dysterheten över en ibland. Vädret........det är kanske den största anledningen till dysterheten!? Eller? Jo, allt skulle kanske kännas lättare om vädret åtminstone var lite vårvarmt! Ännu mer dyster blir jag när jag spanar in vädersidan på nätet som inte lovar annat än minusgrader de kommande 10 dygnen!!!! Jag vet inte vad du tycker, men jag tycker inte det är okej! Jag är verkligen inte den som klagar på vädret i första taget, men nu har det faktiskt gått för långt. Det är kylan jag inte orkar med. Orkar bara inte frysa längre.

I övrigt känns min hjärna helt geggig! Jag kan inte få grepp om något och kan inte tänka klart. Idag har jag gjort några krafttag och sett över in jobbsituation och massagesituation. Få se vad som kommer utifrån de krafttagen.

Och så alla dessa jäkla telefonsamtal som plågar min mobil!!! Jag fick nyss ett samtal, ett sånt där jag inte svarar på. Det har börjat ringa massor av främmande konstiga nummer som, när man googlar på dom, sägs tillhöra försäljare och annat bjäfs. Antagligen började de ringa för jag svarade på en enkät häromdagen, en enkät där jag gick lite för långt och lämnade lite för mycket uppgifter om mig själv. För mailen svämmas också över av spam. Massa trevliga mail från trevliga kvinnonamn som talar om att jag vunnit resor, ipads, 50000kr m.m. m.m. Det verkar så himla bra så det är klart man blir frestad att gå på det. Men jag raderar och raderar och vägrar dessutom svara på telefonsamtalen.

Ja jag borde säkert svara och säga att jag inte är intresserad men jag har svårt för det. Samtidigt mår jag skitdåligt varje gång telefonen ringer. Det är ett problem jag haft i flera år och det blir inte bättre. Får fjärilar i magen varje gång jag hör en telefonsignal. Det är vidrigt. Fjärilar i magen har jag förresten allt som oftast och det kan inte vara nyttigt för hälsan. Med de kunskaper jag har nu för tiden så borde dessa fjärilar lätt gå att få bort (nu ringde samta nummer 2 sen jag började skriva) Fast det är lätt att prata om attraktionslagar och meditationer. Inte lika lätt att tillämpa dom och må bra av det hela tiden. Fast jag är klart mycket bättre nu än förr.

Snart kommer ett gäng damer som ska prova friendtexkläder. Det är mycket trevligt när de ringer och bokar in sig för att komma hit. Just idag blev det lite körigt bara för Stefan har ännu inte kommit hem. Mötet i Göteborg drog ut på tiden så han kommer nog inte förrän vid 20-tiden. Allt går men det blir nog cirkus en stund när damerna provar kläder och barnen är trötta och griniga.

 

Ljus och kärlek! <3

I helgen som gick såg jag filmen "Lyckan, kärleken och meningen med livet" igen!

Jag gick och såg den på bio när den gick och innan det hade jag läst boken. Jag måste säga att boken är bäst men filmen är inte så tokig om det nu är så att man inte vill läsa böcker utan hellre ser en film.

Den filmen/boken förklarar såå bra det vi alla söker. Den handlar om Liz som tar ett sabbatsår från sitt vanliga liv och ger sig katten på att finna meningen med livet. Hon åker till Italien och lär sig italienska, njuter av god mat och träffar avspända italienare. Sen åker hon till ett ashram i Indien och det är där den första stora förvandlingen sker. Där får hon hjälp att inse att hon ska se Gud i sig själv och att hon är Gud. Hon ska tänka på sina gamla ex och annat som plågar henne med ljus och kärlek så att hon kan låta det gå utan att det sätter spår i kroppen. Hon ska meditera regelbundet för att hitta sig själv och sitt inre jag. Efter Indien åker hon till Bali. Där fördjupar hon sina kunskaper och erfarenheter från Indien och.........resten får du läsa eller se själv!

Den boken berättar i alla fall det vi alla är på väg att upptäcka. Vare sig du vet det eller inte är du på väg att upptäcka samma saker som Liz upptäcker i boken.

By the way så är boken en sann berättelse. Jag såg en intervju med Liz för något år sen när hon var hos Malou i tv4 och pratade om boken och filmen.

 

Ljus och kärlek <3

För några dagar sedan hade jag så mycket att säga men nu har det varit stiltje igen.

Vet inte om jag gör bäst i att vara tyst och inget skriva när jag ändå inte har inspiration att skriva eller om jag ska skriva ändå för att du inte helt ska tröttna på att gå in här och titta ibland.

Jag tror att jag har alldeles för mycket i hjärnan för att kunna sålla vad jag ska skriva om. Inspirationen försvinner totalt. De senaste dagarna har jag känt mig på riktigt utbränd. Åtminstone till och från ungefär som att det är på gång. En krock med väggen känns nära! Det är jobbigt!

Försöker stanna upp och fokusera och andas för att inte ränna rätt in i kaklet och hoppas det kommer funka.

Symptomen visar sig i att jag är totalt ofokuserad, superstressad för ingenting, svårt att andas, irriterad och ledsen och deppig.

Situationen att inte veta hur jag ska lyckas få ett deltidsjobb gör mig superirriterad och stressad. Det vore skönt att få något, fast något där jag kan stanna upp och slappna av och känna att det känns okej så jag får andas ett tag.

Veta att pengarna kommer och att det är okej att inte ständigt leta jobb på platsbanken och liknande. Pressen är så stor. Jag tror helt ärligt att det är lättare att bli utbränd av att gå hemma och "inget göra" än att ha ett jobb som tar all kraft. Åtminstone om det är ett roligt jobb. Fast jag kanske har fel. Att man kan bli utbränd av att gå hemma och känna pressen från samhället och omgivningen att hitta ett jobb är i alla fall ett som är sant. Det kan åtminstone jag bli.

 

När jag loggade in här idag trodde jag att jag bara skulle skriva om vädret. För det är jag sååå trött på. Och då är inte jag den som klagar på vädret i första taget för det är liksom ingen idé. Men nu vill jag ha värme!!!! Är så förbaskat trött på kyla och vinterkläder!

Det kommer väl i april men känner att det är alldeles för stor del av året som går åt till att bara vänta på bättre väder!! Kan liksom inte njuta av nuet riktigt som jag vill för att jag fryser och mår skit i lederna av kyla och snö.

 

 

Ljus och kärlek <3

Ibland blir jag rädd för mina medmänniskor!

När jag sa:- "Vi som lever i överflöd får dela med oss till andra i världen som inte har det så bra."

Sa en till mig väldigt närstående person: -"Gör vi det? Lever i överflöd?"

 

Frågan var allvarligt menat ställd och jag blev helt paff. Bara för att vi i vår familj skulle tycka det var skönt att tjäna lite mer pengar så har vi ju ändå fullt tillräckligt med saker och mat och ett hus och kläder och säng att sova i.

Jag menar, vilken värld lever man i om man inte tycker det är överflöd!?!

Bara för att man vill ha och vill ha och vill ha nya, helt onödiga saker egentligen, hela tiden så måste man väl ändå någon gång känna tacksamhet för det man har och vara nöjd.

Den dagen man känner tacksamhet för det man har och är oerhört nöjd med de saker man har. Den dagen händer det mirakel.

Glöm aldrig det!

Vi lever i överflöd i vårt land! Totalt överflöd! Glöm inte det heller!

 

Ljus och kärlek <3

 Jag är verkligen så fantastiskt trött idag!

Efter mitt blogginlägg igår kväll så vägrade barnen somna. Lillasyster störde storebror för han kunde nog somna egentligen.

Till slut fick de komma till mig i soffan. Storebror somnade direkt och lillasyster satt i mitt knä.

Då hör  jag hur hon är väldigt tung i bröstet och andas ytligt och snabbt.

Det piper och rosslar.

När hon somnat kämpade hon med andningen och hostade illa i sömnen.

Jag ringde 1177, sjukvårdsrådgivningen och de sa att jag skulle åka till akuten med henne.

Så det gjorde jag. Vi åkte 22:30 och kom hem 02:30. Då hade vi väntat mycket och länge. Hon fick inhalera något i en mask och andades sen mycket bättre.

Vid 9-tiden i morse när vi sovit några få timmar så hade hon jobbigt med andningen igen. Då ringde jag vårdcentralen och nu har vi varit där. Då hördes inget pip i bröstet längre så jag hoppas det gått över nu. Men jag är sååå trött!! Och inte kan jag sova heller för snart ska jag iväg på nästa grej.

Men hoppas få sova lugnt i natt.

 

Ljus och kärlek! <3

..det har jag blivit påmind om idag. Men ack så svårt jag har för det.

Vill ju få ordning på allt nu. Vill ha ett deltidsjobb som ger mig ork att massera vid sidan om och jobba på att bygga upp ett företag. Det är viktigt att ha en fast inkomst som jag vet alltid kommer in på kontot. Så det är mest safe att börja så.

Men jag har mina idéer om vart jag ska vända mig för att försöka starta en hållbar business. Borde kanske börja nu men vill öva lite mer först så jag känner mig säker på massagen. Håller på att boka in dagtider för massage och ska se till att ha lite inbokat hela tiden så det rullar på och jag inte glömmer av hur man gör.

Jag vill utbilda mig mer också. Har några uppslag på vad jag ska utbilda mig i men måste nog försöka jobba ihop lite pengar först så jag kan bekosta utbildningarna.

Det är konstigt det där. Jag har hela tiden känt att jag vill hjälpa andra människor att må bra och har varit inne på massagebiten hela tiden. Jag älskar ju att få massage själv och då vill man gärna ge det till andra också.

Att sen under utbildningen känna att jag kanske dessutom har fallenhet för massageyrket gör ju inte saken sämre.

Konstigt då egentligen att jag bara inte satsade på det direkt utan har tagit den här omvägen. Fast det var ju någon mening med det också. Har antagligen inte varit mogen förut.

 

Nu sitter jag här och ska söva båda barnen samtidigt. Och just som man tror att det löser sig smidigare än man först trott så visar de hur fel jag hade. Trodde mini sov men så vaknar hon, skriker, hostar, rullar runt, byter säng, vägrar somna och trackasserar storebror. Pust, måste sluta skriva. Men vi hörs!

 

 

Ljus och kärlek! <3