Dags att skriva ett inlägg igen. Men troligenär det för mycket som snurrar i det här huvudet för att jag riktigt ska kunna samla tankarna och veta vad jag ska skriva om. Livet är rätt tråkigt för tillfället. En förfärligt trött man som inte gör många knop. Kallt och trist väder som dom säger är på väg att bli bättre och jag längtar. Inga pengar, inget jobb, ingen lust och ingen ork. Har massor av saker på gång känns det som. Men eftersom allt inte ligger i mina händer bara så händer det mycket långsamt.
Det viktigaste just nu är att sälja huset! För nu har vi bestämt oss att det är dags. Attraherar köpare som bara sjutton samtidigt som vi gör det vi ska och kan för att sälja de.t Det kommer gå bra så klart! Fast just nu är det stiltje i ALLT! Jag och alla andra verkar ha massor att göra och vara fullt upptagna ändå händer det inte något tycker jag. Konstig känsla! Jobbigt och tungt!
Antagligen är det det som barnen upplever också. De är så otroligt jobbiga för tillfället, åtminstone storebror. Han är olydig mest hela tiden och blir ledsenså fort man säger till honom. SUCK!
I helgen har jag varit och badat med honom. Väldigt uppskattat och mysigt men så snart det blir ny dag är han tillbaka i trotsen och manipulationen.
Idag ska vi åka på något som heter Lammets dag, på vår stadsbondgård  ett par mil bort. Tänk att vi får åka ända till stan för att gå till en bondgård. Vi som ändå bor ganska lantligt. Men så är det i vårt knasiga samhälle. På lammets dag kommer vi att kunna titta på en massa bondgårdsdjur och kanske rida häst och annat skoj.
 
Ljus och kärlek! <3
...blir jag sådär supertråkig och skriver inget på flera dagar,nästan veckor.
Nu har jag varit sådär trist igen.
Har väl kanske massor att förtälja men vet inte vad jag ska skriva riktigt.
Idag har jag varit på skogsutflykt med barnen. Det gick bra och var mysigt.......i ca 20 minuter. Sen upptäckte de myrorna!! Ja kära nån så rädd man kan vara för små myror då. Amanda blev fullkomligt galen av panik och kunde inte stå någonstans så jag fick bära henne. Johannes sprang till bilen och tänkte han var trygg i närheten av den. Jag hade precis börjat njuta vid tallens rot av solen och min kaffekopp. Men fick avbryta abrupt.
Vi åkte vidare förbi det hus som jag så förtvivlat attraherar för det ska bli vårt! Det känns som jag kommit på lite hur jag ska göra för att attrahera saker men vill ändå sätta mig och gå igenom det ordentligt och verkligen känna in. Det är så svårt att göra det i vardagen.
Min syster har fyllt år och jag var barnvakt åt underbara systerdottern en stund för att syster skulle få gå på massage. Det var ju en härligt present kan man tänka :-)
Imorgon ska vi dit allihop och äta gott och uppvakta ordentligt.
På söndag är det så äntligen dags för seans igen. Det kommer en kille som heter Stefan Bovenius och ska hålla i lite psykometriförevisning samt seans. Jag vet inte varför men den här gången ser jag så oerhört mycket fram emot det. Känns som det kommer bli riktigt bra. För några veckor sen när han skulle komma så blev han sjuk tyvärr. Så bättre lycka denna gång.
Näpp, nu ska jag sätta pyjamas på barnen och sen ta en titt på lets dance och se om det är något att ha i år.
 
 
Ljus och kärlek! <3