mammamalinneas.blogg.se

Så var hon då äntligen tillbaka! Sally som varit borta sen den 18 december och som jag i ärlighetens namn gett upp hoppet om att hon skulle komma tillbaka har kommit hem idag.

Efter att ha sett min lapp på ica där jag efterlyste henne så hörde en tjej av sig i förmiddags.Sally hade suttit på deras altan i ett par dagar och spanat och vädrat. Jag åkte och hämtade henne, hon befann sig ca 2 km söderut. Jag tror att hon letade efter sin syster som bor däråt och att de på något sätt skulle kunnat hitta varandra telepatiskt efter ett antal veckor.

Nu ligger Sally i Amandas säng och myser. Hon är fortfararande väldigt rädd för både sin husse och lill-matte Amanda så vi får väl se vad som händer. Jag är rädd att jag måste hitta ett nytt hem åt henne också.

Sen får vi ta hem en ny katt som inte blir rädd för sin husse för att han beter sig dumt och hoppas på det bästa.

Men jag ska inte ge upp än. Alldeles nyss sladdade hon ut i hallen och blev livrädd för att resten av familjen kom för nära henne. Mig har hon inget emot och är inte rädd för.

Om en timme kommer mina föräldrar på lite granmys innan det tyvärr blir dags att ta ut granen. Den barrar så oerhört mycket i år. En del säger att det är för att den troligen höggs när det var minusgrader ute och det kanske är sant.

Imorgon ska jag sjunga lite solosånger när min kör har julkonsert i en kyrka! Jag ska sjunga ett par Carola-låtar och en klassiker, Gläns över sjö och strand. Försöket nyss öva men det gick sådär. Hoppas det går bättre imorgon.

 

Ljus och kärlek! <3