mammamalinneas.blogg.se

Novembers första dag uppfyller verkligen föreställningen om den trista och gråa månad den anses vara. Så mörkt, grått och trist som det är idag. Jag blir så deprimerad över det. Mina tankar blir dystra och jobbiga så idag har jag haft existensiella funderingar igen och blivit rädd för jordens undergång och andra katastrofer. Fast tankarna gick över när jag bearbetat dom i några timmar och jag inser hur mycket hoppfullt jag faktiskt har fått veta och känner inför framtiden. Däremot händer det ju stora saker med hela vårt samhälle och vårt sätt att se på det och det händer nu och har hänt ett tag och kommer att hända ett tag framöver. Fast vi MÅSTE ju ändra vårt sätt att leva om vi och våra barn ska överleva. Så egentligen känns det bara bra även om det är lite skrämmande ibland.

 

Det här med att ta tag i hushållsarbetet verkar ha legat på is för mig hela veckan. Usch vad seg jag är och har hittills tillåtit mig att vara det. Men nu, idag, känns det som jag vill försöka börja göra lite helgfint. Men det är tydligen bara jag i min familj som bryr mig om det och då ledsnar man liksom. Orkar inte riktigt. Blomvattningskannan står bredvid mig och väntar på att få utföra sina sysslor. Så nu ska jag i alla fall vattna våra blommor. Sen sortera bebiskläder i stl 62 till lilla systerdottern och tvätta mina arbetströjor. Det blir fisksoppa till middag och snart är det dags att börja med den.

 

 

Ljus och kärlek! <3